Oplanerat distans/intervallpass

Godmorgon alla glada! Idag är det fredag! Eller inte på riktigt men för mig är de det i alla fall eftersom jag inte ska jobba imorgon. Min mormor dog för ett litet tag sedan så imorgon så ska vi flytta ur hennes lägenhet och hemmet samt fixa lite inför begravningen som är den 9 december. Konstigt att man ska behöva vänta så länge för att få avslut, hon dog en månad innan.. :(

Igår så hade jag ju bestämt mig för att vila men sen när min sambo var sugen på ett löppass så ändrade jag mig! Han ville springa en kortare runda så jag sparng till spåret där vi skuylle springa lite medan han körde bilen dit. Uppvärmningen blev då ca 3,3 km för mig och när jag väl var framme så var inte min sambo där än. Jag joggade runt, runt och väntade på honom och minutrarna kändes vääldigt långa så till slut så bestämde jag mig för att ta ett varv i spåret själv innan han kom. Spåret är endast 954 meter och passar ypperligt för långintervaller så jag sprang på rätt bra första varvet. Inte så att jag tog ut mig helt eller sparng för fullt men ändå helt ok tempo och det kändes is pirorna. ;) Första intervallen sparng jag på 4 minuter blankt. När jag kom fram till början/slutet av spåret så stod min karl där och väntade på mig så vi gick direkt på nästa varv. Denna gång höll jag hans tempo och det blev 4,15 min på det varvet. Sista varvet fick min sambo springa på själv i för jag var sliten i benen efter benpasset igår och ville inte riskera att slita ut mina vader helt. Tog det alltså lugnt sista varvet och använde det som nedvarvning, detta sparng jag på 4,40 min.

Efter löpningen, som blev totalt starx över 6 km för min del, så åkte vi till pizzerian och hämtade kjvällsmat som vi brukar göra på onsdagar. :) Som vanligt så blev det kebabsallad för mig då jag nu ligger lågt med kolisarna på kvällstid. Gott var det i alla fall! :)

Imorse blev det 11,5 km morgonprommis med Lilleman och jag kände mig under omständigheterna pigg i benen. :) Hungrig som en varg var jag dock och gick och funderade på hur man kunde va så hungrig och samtidigt ändå kunna gå så fort utan problem. Kroppen är helt otrolig och när man inte orkar mer och tror man ska dö så har man ändå alltid mer att ge. Man får aldrig vara rädd för att presssa sig själv, det värsta som kan hända är att man får sänka tempot en bit och det är verkligen inte hela världen. :)

Idag har vi verksamhetsplanering inför kommande år i min arbetsgrupp. Jga hoppas vi är klara så jag kan sluta som vanligt vid fyra och sedan träna axlar och triceps i eftermiddag. Blir det för sent så kommer jag dock skjuta på passet tills imorgon eftermiddag, vill inte träna för sent känner jag. Vi får se hur dte blir och hur snabba vi är idag! :)

Kramar C