Älskade lilla mormor ♥

Nu är du på en plats där ingen smärta finns. Där du, morfar och vovvarna kan vara tillsammans för alltid. ♥

Denna dikt skrev jag när jag var 12 år. Ursprungligen heter den "Sommarlov" men jag tycker även den passar vid detta tillfälle. Mormor älskade den här dikten och därför vill jag ge den till henne.

Mormor

Så tog sommaren slut,
och man kan inte längre springa ut
i daggigt gräs och höra
fågelsång
och plaska vid en brygga
dagen lång.
Man tar adjö av sina
vänner
och suckar tungt: "Vi ses
igen!"
Man kanske har ett djur
att kram om.
Nån som var liten när man
kom.
En sommar går så fort ibalnd.
Den glider ur ens hand.
Men man har doft och färg
och minnen kvar
för långa mörka vinterdar.

Idag tar vi ett sista farväl, tills vi ses igen.. Jag älskar dig! ♥